Måndag!

Nu har jag landat hemma, i soffan - äntligen. Dagen har rullat på fort, mycket gjort och bra planering. 
 
Kom hem från jobbet kvart i 4, 6 minuter över var jag påväg igen. Red Salle innan mina lektioner. Han kändes helt okej faktiskt. Var ju halvnöjd över träningen igår, vissa delar var bra och vissa mindre bra. 
Jag får skylla mig själv eftersom han vilade i fredags och reds ett kort pass ute i lördags. 
 
Vilar Salto en dag, så tar det ca 2-3 dagar att få honom tillbaka igen. Idag red jag mycket basic, inga skolor eller någonting. Lite förvänd galopp och några byten. Fokus låg mest på den runda formen, och att han ska jobba med ryggen och bakbenen. På söndag är det ju tävling igen, och först på fredag ska jag plocka upp formen och känna på honom. Jag har slutat "tävlings rida" under veckorna, utan jag rider mer grund och lydighet, vilket verkar vara ett vinnande koncept för oss. 
 
Willy reds efter lektionerna, och ja, som vanligt ett bakslag. Han fick gå ett varv i skritt med ryttare och sen gav vi upp.. På fredag är det kliniken igen, och då får vi nog ta det värsta beslut en hästägare kan fatta :( 
jag älskar ju honom över allt annat, men på någotvis måste vi få ett svar. Varför går han inte att rida och vad är det för fel på honom? 
Min fina vackra underbara läromästare, som har vilat i princip 14 månader.. 
Ibland undrar jag varför just jag måste ha denna otur? 
Först Darini, sen Faran och nu Willy. 
Darinis död har jag inte kommit över än, och jag kan fortfarande inte kolla på bilder på honom utan att gråta.
Willy kom som en räddande ängel, och så blir allting fel endå? 
 
Jaja, imorgon är det mammas tur att njuta av Salto, det är ju faktiskt hennes häst. Mamma rider honom var 14 dag ungefär, och ja hon kanske får tillbaka honom sen (tror hon iallafall);) 
 
 
willy i sin mössa, då trodde vi fortfarande att han hade ont i nacken..? 
Han är så underbart söt, min älskade bäst häst <3
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0