Idag var det dax för Anis träning igen. Hade tod 21.45, men började vid 22. Willy kändes pigg i början och lite stel. Igår skrittades han för hand av min bästa hästskötare eftersom han tävlades i söndags. Jag började rida honom lång och låg, med mycket böjning och lite tempoväxlingar. När Anis kom slog han på autopiloten och körde sitt egna race. Jag måste bli kvickare i underskänklarna, och driva in i förhållningarna. Det låter lätt, men är så svårt! Känns som mina ben bara hänger rakt ner eller står rakt ut. Red endel ökningar längst långsidorna, och då måste jag bli kvickare, och tänka inom ramen. Han blir slingrig och lång istället för samlad och rak. Detta ska tränas på, kvick kvick och kvickare! 

 

Överlag så tyckte jag att träningen gick uselt, vi var på ruta ett. Anis däremot tyckte han var fin och delade inte alls min uppfattning. Nu red jag ju på träns, utan snokrem och med en vanlig nosgrimma, så det är inte konstigt att han blir lite stark. Nåja, nya tag imorgon! 

 

Faran red jag i ridhuset innan träningen, och han var riktigt trevlig. Han fick inget lugnande och han höll sig på mattan hela passet - tummen upp för det! 

 

Nu ska jag sova, klockan är 23.40 och jag har precis kommit hem. Svårt att varva ner när man precis tränat och gjort klart stallet. 

 

Imorgon är det kandar som gäller, och kvick inom ramen, inget annat!