Nu har det börjat lossna, på riktigt!
Willy känns SÅ fin! Mjuk, rund och inget tjafs med huvudet.

Första veckorna kändes skit, första träningspasset grät jag efteråt, och nu, en vecka senare dansar han fram!

Dock när jag blir liite kvar i handen sticker han ut tungan och tjabblar runt.
Det kommer försvinna med tiden och så fort jag lättar i handen sticker han in den igen ;)

Åh jag svävar på moln. Känslan när två blir en är oslagbar! Vart ska detta sluta?